Hände en olycka här hemma.
Är fortfarande oerhört chockad och skärrad över dagens händelse. Jag vet att jag borde släppa det och vila i vetskapen att det gick bra men jag kan inte sluta våndas av vetskapen om hur illa det faktiskt kunde ha
gått:(
Är dock så oerhört tacksam över att vår lilla älskling mår bra.
Finns heller inga tvivel, vi vet nu till 110 % att Olivers GammelMormor, GammelMorfar och GammelFarmor är med honom och vakar över honom. Den tryggheten är större än allt.
Jag har bannat en längre period över att det ej går att blogga direkt från mob, lr rättar sagt överföra bilder. OM detta funkar är det en mkt nöjd Sanna som somnar gott:)
Och så var vi äntligen på väg till underbara Ramsvik igen.
Resan gick jättebra och Oliver mådde bra.
Stannade endast en gång för mat och några gånger precis i närheten av Ramsvik för att han tappade tutten:)
Vi kom lagom fram till incheckning och sen packade vi in allt i stugan. Precis lagom rymlig o mysig för oss. Vi sover uppe på loftet.
Vi har kvällsol på balkongen vilket är underbart med tanke på hur vi frös förra året haha.
Fredde,Malin, Denza o Eddie bor mitt emot oss i deras lyxvagn o Bosse o Christina snett mitt emot oss i deras husvagn.
Joachim,Oliver o jag tog en kvällspromenad och bara njöt av det underbara vädret och vyerna.
Här kommer vi att ha det SUPERBRA!
På väg efter att Pappa Jocke packat bilen såå bra trots att den är proppfull hehe.
Matpaus
Båten i Lysekil stod inne när vi kom
Jippi vi ser havet:)
och lilla Oliver nanade gott där bak med Pricken tätt intill sig:)
Oliver blev genast kidnappad av Farmor som tog med honom till stranden:) Här i hans coola solglasögon som han fick av Farbor Fredde o Faster Malin.
Olivers första bad, doppade tårna i havet
Tyvärr fick vi inte se det men tydligen så plaskade han som en tok hihi
Äter morotspuré för första gången och tyckte mycket om det hihi
Från vår kvällspromenad
FINASTE
Mamma o Oliver
Vi somnade alla mycket trötta av den underbara friska luften här nere.
Familjen Hurtig bestående av min kusin Sofie, Ante och Astrid o Alice kom och hälsade på oss innan de skulle åka vidare hem till Täby. Mamma och Gunnar var oxå med.
Oliver och hans söööta 3-männingar/Sysslingar
Nyopererade Mormor och Astrid och OlleBolle
Pojkarna (Japp du oxå Gunnar:) tog fikat ute på balkongen
Astrid ville bara gosa med Oliver och han ser ju inte direkt ut att klaga:)
Oliver mös som vanligt i Morfars famn.
På eftermiddagen mötte vi upp Blomqvistarna för en lång o härlig catchrunda i city.
Dennis hade bestämt att de skulle ta 38 catcher denna dag hehe. Här promenerade han på stenarna längst med vattnet.
En liten vilopaus på den låååånga ljugarbänken vid Piren:)
Bröderna Blomqvist vad sysslar de med tror ni? Inte så svårt att lista ut va?:)
Mr Model posade så...
vackert så:)
Kusinerna körde Oliver
Eddie o Oliver så fina
Vi stannade vid den nya lekplatsen vid Twin o Jocke o de andra upptäckte denna roliga sak som sprutar vatten haha
En milstolpe är nådd.
Idag blir vår fina Son 6 Månader.
Kan inte fatta att det är ett halvår sedan jag låg där på BB och kämpade.
Overkligt men ändå verkligt.
Och när han sedan var i vår famn visste man genast att den här sortens kärlek är oändlig.
Oliver har skänkt/skänker oss så oerhört mycket lycka och glädje.
Han är den underbaraste och finaste Son man kan önska sig.
Det har varit ett underbart halvår och det har hänt så mycket så snabbt med honom:)
Det händer nästan något nytt varje dag och man väntar med spänning på vad som ska hända här näst.
Ibland känns det som att vi borde nypa oss i armen som har fått en sådan snäll och duktig bebis. Han är nästan alltid glad, sover nätterna igenom, äter och mår bra. Han är så nöjd och välmående.
4 FEBRUARI 2012
4 timmar gammal
1 MÅNAD
Första Månaden var omtucklande men fantastisk. Vi kom in i föräldrarollerna och rutinerna flöt på rätt så snabbt. Oliver åt mest och sov hela dagarna. Ofta på vårat bröst vilket var såå mysigt.
2 MÅNADER
2 Månaden log han sitt allra första leende mot oss o våra hjärtan smälte:)
3 MÅNADER
Vid 3 Månader jollrade och skrattade han för fullt. Nyfikheten ökade ännu mer och han gillade att gå ´"sightseeing" i lägenheten och upptäcka alla saker om o om igen
4 MÅNADER
4 Månader blev Oliver jättegosig och ville mysa o gosa med oss ofta. Han började vända sig på sidan. greppade saker som ALLTID hamnade/hamnar i munnen
5 MÅNADER
Vid 5 Månader började Oliver att sitta upp mer med stöd. Han började med smakportioner. Han började också tycka om att sova på sidan och magen
6 MÅNADER
Det återstår att se:) Han är fortfarande världens goaste kille. Skrattar och ler ofta och gillar att busa för fullt. Han har nu börjat att äta gröt vilket han tycker mycket om.
Idag har det varit en oerhört svår och kämpig dag.
Vi är inte längre 4, vi är nu bara 3.
Ida... underbara,fina,snälla Ida har lämnat oss och farit till Hundhimlen.
Vi vet att det var tvunget att ske men gör inte mindre ont för det.
Hon ÄR och kommer att vara oerhört saknad.
Tårarna strömmar ner för kinderna så som de gjort hela dagen.
Det är så tomt här hemma nu.
Ingen som väntar i hallen när vi kommer hem, eller piskar med svansen någonstans i hemmet för att hon är för lat och ibland har för ont för att möta oss.
Ingen som ligger bakom soffan o snarkar så det ekar i väggarna.
Ingen som blir så glad bara man klappar lite eller för att inte tala om ge henne mat.
Ingen som skyddar oss och alltid är oss trogen längre.
Jag kan inte föreställa mig vad min älskade går igenom när jag själv brister och då ändå endast känt henne 2 år. 2 ynkliga år men såå mycket glädje hon spred.
Jag som från att ha varit Hundrädd hela mitt liv plötsligt bodde med en Rotweiler av alla hundar dessutom. Och SOM jag älskade henne.
Ida var en familjemedlem och kommer så sörjas som.
När Joachim åkte iväg med henne idag och jag skulle säga Hej Då en sista gång ville jag bara trycka på Pausknappen och sedan spola tillbaka, tillbaka till den tid Ida mådde bra, för vill inget hellre än att hon skulle stanna kvar hos oss.
Blir också oerhört ledsen när jag tänker på att Oliver inte fick växa upp med henne. Att han inte kommer att minnas Ida alls:( Men vi kommer att berätta för honom hur mycket att han tyckte om henne. Att han blev jätteglad av att se henne och pratade för fullt på sitt söta Babyspråk med henne. Idag när vi var själva här hemma Oliver och jag stod vi i vardagsrummet och Oliver som vanligt tittade in i hans/Idas rum ner på golvet för att se och skratta och prata med henne ... men hon var inte där:(
Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde ta bort den smärta min Älskade Joachim går igenom just nu. Men jag finns här för dig Älskling, det vet du. Jag älskar dig och jag älskar din Vovve så mycket. Jag är säker på att hon har det jättebra där i Hundhimlen och tassar runt och ser ner på dig och ger ifrån sig ett glädjeskall
Den här sången lyssnade jag mycket på när jag var liten. Trodde då att den handlade om en Hund som dog och skulle till Hundhimlen så bevarar den så som jag minns och tillägnar den till Ida och Joachim
.jpg)
