(Jag får nog ge upp tanken på att vi någonsin kommer att ha en lika stor folkfest på vår Nationaldag som Normännen har den 17 Maj:(
Minns när jag bodde i Oslo, hur mkt jag älskade 17 Maj. Varje år var det världens folkfest, var fantastiskt att vandra på Karl Johan o se alla glada uppklädda Norrmän i sina folkdräkter:)
Åhh vad jag saknar Oslo ibland men det var en annan historia hihi.
Hoppas jag kan ta med mig familjen dit en vacker dag o visa dem runt, undebar stad.)
Joachim fick dagen till ära en mycket välförtjänt lååång sovmorgon. När vi alla var uppe o pigga (nåja) bestämde vi oss för att promenera in till Staden o se om det var något firande där. Men eftersom en av oss alltid verkar vara lite sen i denna familj (nämner inga namn hihi) så var firandet slut när vi väl kom på plats. Men vad gör väl det ...vi hade en underbar promenad o njöt av alla vackra blommor o buskar på vägen, kan man annat än att ÄLSKA Sommaren? Skulle dock inte ha skadat med lite sol istället för gråa moln.
Joachim upptäckte med sin coola app på mobben att vi gått över 1 mil...så blev motion på köpet (istället för cykel haha)
Joachim upptäckte med sin coola app på mobben att vi gått över 1 mil...så blev motion på köpet (istället för cykel haha)
Den här vackra flaggan såg vi överallt en dag som denna. Dock inte på vår egen Flaggstång på vår egen gård...dåååligt, så mkt hyra som betalas borde de kunna kosta på det kan man tycka.
Älsklingen och Älsklingen...
vid dessa underbara roderendonbuskarna (Me love roderendon)
Mamsen o Ollebolle...
Så lugn och harmonisk var vår Bebbe hela vägen till Parken där brast det ut i ett hungeranfall:)
1:A TAGNING
2:A
3:E
öhh nu börjar jag få till det
och hela familjen fick nästan plats tom...haha
Sen var det vår tur att bli hungriga så på vägen hem avnjöt vi en varsin god sallad som av någon anledning vägrar att visa sig från sin bästa sida:)
Oliver hade stenkoll på Pappa när vi åt.
Det slog mig att för ganska exakt 1 år sedan kom Joachim äntligen hem från Boden och jag hämtade honom på Landvetter.Vi hade nyligen fått reda på att jag var gravid och bar på lilla Oliver. Tänk vad tiden går fort och vad mycket som har hunnit hända sen dess. Ibland borde man tillåta sig själv att bara stanna upp och bara vara...njuta av ögonblicket här och nu. Tyvärr går allting för det mesta i 180 och man stressar igenom dagarna, veckorna, livet alldeles för fort utan att ta vara på alla stunder som är så dyrbara och som aldrig kommer igen. Jag vill verkligen ta vara på och uppskatta allt.
En mycket glad Sjukhusvakt, han strålar:)
Mormor och Morfar....
fick äran att låna Oliver...
ett litet tag häromdagen. Så här glad var han då minsann.
och Mormor var så glad och berättade att han hade varit vaken hela vistelsen (brukar annars sova mestadelen hihi)
Så här trött var han efter besöket, tog mindre än 1 sek så sov han i bilen på vägen hem:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar